﻿<aq>allmänna förbittring, som Englands svar på
Gortschakovs cirkulär framkallat i alla ry-
ska kretsar. Petersburgerkabinettets organ
Journal de St. Pétersbourg har visserligen
innehållit en förklaring, att Derbis not
icke kommer att besvaras, men i denna
tystnad ligger synbarligen ett mycket tydligt
svar, som går ut på, att man i den ryska
hufvudstaden är af den tanken, att blott
ett svar kan gifvas på denna depesch, och
att det samma måste framlemnas på svärds-
spetsen. I stället för ett officielt svar på
den engelska noten innehåller emellertid
nämda tidning en officiös vederläggning af
densamma Den säger, att en fortsatt
officiel polemik icke skulle bidraga till
uppnåenuet af en öfverenskommelse mellan
stormakterna, hvilken visserligen varit
allmänt efterlängtad, men icke kunnat
åstadkommas, emedan grundvalen hade va-
rit falsk. Med afseende på 1871 års trak-
tat, som England åberopar, frågar Journal
de S:t Pétersbourg, om det icke varit Porten,
som först brutit förpligtelserna i den första
traktaten af år 1856. Ryssland har gjort
allt, hvad det kunnat, för att förmå de
europeiska makterua till ett gemensamt
uppträdande, men då dess sträfvanden för-
blefvo fruktlösa, hade det intet annat att
göra än att ensamt lösa den uppgift, som
de enropeiska makterna, hvilka principielt
voro eniga med det, tvekade att praktiskt
lösa. Det kejserliga kabinitet har derför
rätt, då det påstår, att det handlar i
öfverensstämmelse med Europas intressen
och känslor. Engelska kabinettet kan icke
bestrida detta, såvida det icke vill förklara,
att England är den första muhamedanska
makt på jorden och till följd deraf önskar,
att det turkiska väldet öfver de kristne
skall ega bestånd, äfven om dessa sist
nämde derigenom måste gå under. ”Vi
hafva emellertid allt för stor aktning för
det engelska folket, för att vi skulle kunna
tro, att det kan gilla en sådan politik”.</aq>